Micela: Final redan i andra delfinalen
Foto/Grafik: Pressbild/Kristoffer Svanmark

Micela: Final redan i andra delfinalen

Publicerad den 14 februari 2011 kl. 20:31 av Micela Danielsson Lundin
Krönika. Hur ofta känns en delfinal i Melodifestivalen som den stora slutfinalen? Sju av Göteborgs bidrag var alla värda en plats i slutkampen i Globen.

Kvällen inleddes i någon svag bris av idolaudition och det var utröstningar, Kronér, Oldsberg och Olsson om vartannat.Men till sist fick fröken Sernholt sin kollega i form av Olsson och kvällens trams var till ända.

Brolles orangea spektakel strålade norrländsk engelska och med den röda scarfsen på sned sträcktes handen mot göteborgstaket och de sju dagarna och sju nätterna var slut med ett väl godkänt i betyg. Snart därefter erövrade
Loreen scenen och det var härligt att idolstämpeln var ett minne blott. Hon blev anklagad för att vara pensionär men med de garnliknande scenkläderna kastades anklagelsen snabbt i papperskorgen när hon fullkomligt spöade skiten ur arenan, även om hon hade uppenbara svagheter i de låga partierna.

Ont om härliga män och operahus

Min personliga favorit. Lars Åke Wilhelmsson kom klart i rosa peruk och under nytt namn. Babbsan.  Hans alterego gjorde sig vacker på scen och självklart ville han ha en sofistikerad herre i form av en spanjor. Det var inte heller oväntat med rosa ljusimpulser, dessvärre såg inte svenska folket det jag såg.

Det var inte bara ont om härliga män, det var ont om förståelse för vad som var bra. Svenska folket chockerade mig helt när de kickade ut Elisabeth Andreasson med råge och gav henne en slutplats i botten. Visst påminde hon stundtals om Helen Sjöholm, men vilken powerballad hon fick till? Hon hade gjort sig mer än väl i operahuset i Sydney. Pompigt, pampöst och perfekt. Gamla Bettan kunde man lita på.

Jättebebisen hade blivit vuxen
Kvällens stora frågetecken var som vanligt jättebebisens entré. Men givetvis blåste även hon mig
av stolen med att vara ordentligt fräsch i sin fruktkorg. Det andades lite mycket Charlotte Perelli, men hellre det än bara vanliga Sanna Nielsen.
Någon som är bäst precis som han är var den forna Idoldeltagaren Daniel Karlsson, nu under namnet
The Moniker. Det var bara helt fantastiskt, lite Ola Salo, färgglatt, vågat och ett riktigt olalamoment för mig.

Frisöryrket hade nog varit bättre

Anniela hoppade av sin frisörutbildning på gymnasiet för att satsa på musiken.
Dessvärre hade hon nog klarat sig bättre som frisör. För det var plattfall i de låga tonerna, men tummen upp i de högre.
Varför hade ingen musikkunnig sagt till henne att hon skulle ändra tonarterna för att slippa låta som sur mjölk? Christian Walz
som annars sjunger av ens brallor var låg, bra låt, men för lite upptempo. Sen undrade jag om han fått fel halsband?

För pärlhalsband ska väl ändå inte killar ha?

FAKTA
Vidare direkt till final: Sanna Nielsen och Brolle
Vidare till andra chansen: The Moniker och Loreen.

8545 älskar detta Dela artikeln

Kommentera