Idag fick vi besök av inga mindre än Amanda Jensen och Dennis Lyxén på jobbet och jag måste erkänna att mina ben skakade lite när Dennis handlade av mig. Jag hade en liten crush på honom när jag gick i sjuan, så jag antar att det hänger kvar sedan dess. Att han dessutom var aptrevlig gjorde ju inte att benen slutade skaka precis.

Stötte på en låt som jag ALLTID lyssnade på förr. När jag gick med soporna, när jag låg och grät över någon kille, när jag gick till skolan, när jag lagade mat, när jag festade, när jag pluggade, när jag duschade, när jag gick på coop, när jag gick ut med Doris, när jag strosade omkring längs gatorna i Umeå och när jag åkte buss. Jag lärde mig till och med att spela den på gitarr. Jag kunde inte riktigt leva utan den sången. Den var en del av mig. Men sedan tappade vi bort varandra någonstans på vägen. 

Vapnet - Kalla mig

Författare: Julie Gregory

Boktitel: Mamma sa att jag var sjuk

Antal sidor: 249

Finns att köpas på: adlibris.com

Genre: En sann historia

Handling: Från tidig barndom blev Julie regelbundet röntgad, opererad och medicinerad i en fåfäng kamp mot sjukdomar som endast fanns i hennes mors fantasi. Julie Gregory växte upp, inte bland lekkamrater utan i läkarmottagningarnas och sjukhusens antiseptiska värld, strukturerad på ett skrämmande sätt. Hennes liv var helt inriktat på hennes olika påstådda "sjukdomar", och vårdare och läkare som kunde ha hjälpt henne drogs in i en verksamhet som skadade henne till både kropp och själ. Läkarna är i själva verket omedvetet medbrottslingar, betingade som de är att blint tro på vad patienter och anhöriga berättar. Julies skildring, född ur en av de mörkaste och svåråtkomligaste situationer som ett barn kan råka in i, är ett monument, en sann seger för den mänskliga anden.

Information om MBP: Münchhausen by proxy är världens hemligaste och farligaste form av barnmisshandel där vårdnadshavaren, oftast modern, uppfinner eller förorsakar sjukdomssymtom hos sitt barn för att hon själv eftersträvar läkarnas uppmärksamhet.

En försiktig beräkning ger vid handen att 1 200 nya fall årligen konstateras i USA, med motsvarande antal i andra länder alltefter befolkningsmängd. Men mörkertalet är förmodligen väldigt mycket högre. En färsk undersökning visar att 25 % av de misshandlade barnets syskonskara redan har dött - högst sannorlikt tidigare offer för förövarens verksamhet.

Här följer tre uppmärksammade fall:

Beverley Allitt, eller Dödsängeln som hon kallades, var en brittisk sjuksköterska som mördade eller skadade nio barn på sin arbetsplats mellan februari och mars 1991.

Wendi Scott dömdes 16 november 2007 i Maryland, USA, för att under tre års tid ha förgiftat sin dotter med magnesium för att framkalla symtom för leukemi.

Genene Jones dömdes 1985 för ett mord och ett mordförsök på barnavdelningen på sjukhuset San Antonio, Texas, där hon jobbade. Jones misstänks för ytterligare 49 mord.

Sandra om boken: En mammas roll är att beskydda sitt barn med hela sitt liv. Ett litet barn är som ett oskrivet blad, och det är till mestadels en mammas roll att fylla detta blad med etik och moral, men framför allt fylla detta blad med kärlek, ända ut till kanterna. Julie får istället höra hur sjuk hon är hela tiden och tillslut såg Julie bara den bild hennes mamma hade skapat inom sig själv: en sjuk varelse, dömd att dö tidigt. "Mamma sa att jag var sjuk" är en skrämmande, vacker och humoristisk berättelse om en familj som lever ett isolerat liv och om upprörande godtrogenhet hos befattningshavarna. Den ger också en bild av den kärlek som gör ett barn villig att offra sig själv för sin mammas lycka.

Estocolmo, 9 de marzo 2010

Solen lyser över huvudstaden idag och det är knappast några moln på himlen. Jag önskar att jag kunde ta en promenad, men istället får jag njuta inifrån. Nu ska jag skriva om mig själv på spanska. Lite senare är det dags för Sandra tipsar #3.

Jag har inte följt melodifestivalen överhuvudtaget. Men nu i efterhand har jag lyssnat på låtarna som gått vidare till final och jag säger bara: mellanmjölk. Jag vill inte verka spydig, men det är föga troligt att vi kommer vara bland topp tio i Eurovision Song Contest. Min fråga till er som har koll: När sist var vi ens ovanför plats 20-strecket? Originaliteten lyser med sin frånvaro och det är bara kopior på vad som redan varit.  Men det kommer bli en nagelbitare, för de som gillar sångtävlingen. Fast jag tror redan nu att vinnaren kan bokstaveras:

D

A

R

I

N

Eller vad tror du?